I salen och matsalen på nedre våningen tog man emot gäster och ordnade fester. Utrymmena på övre våningen hörde till den privata sfären – där finns sovrum, bibliotek och Axels ateljé. 

Paret Haartman hade ett livligt umgängesliv och till Axels tjänst som Åbo konstmuseums intendent hörde också ett visst mått av representation, av vilken en del sköttes i hemmet. Gäster som paret tagit emot inkluderar t.ex. den norska nobelpristagaren i litteratur, Sigrid Undset och Wäinö Aaltonen. Släkten var mycket viktig för både Axel och Hedvig och de fick ofta besök av släktingar. I Nådendal bodde bl.a. Hedvigs bror Thorfinn, som var läkare, och syster Alfhild som var lärarinna.

Salens väggar har Axel dekorerat med ett blommönster lånat från en solfjäder från 1700-talet. Han hade också tänkt sig takmålningar med motiv från olika gårdar och ställen som varit viktiga för honom och Hedvig, så som Saustila i Sagu där Axel bodde som barn, familjens sommarställe Rönnudd i Kimito samt Toivola i Ruovesi, där Hedvigs föräldrar bodde. Haartman lät spänna ett kalkmålat tyg i taket men av någon anledning förblev taket odekorerat.

Ovanför dörrarna har Axel gjort målningar som tipsar besökaren  om vart dörren leder. Ovanför matsalsdörren finns ett stilleben med en soppskål och vindruvor. Ovanför dörren i salens inre hörn, som via terrassen leder till trädgården, har han målat blommor och trädgårdsredskap.

Möblerna i rummet representerar olika tidsperioder. Byrån till höger om ingången från hallen är gustaviansk från slutet av 1700-talet och har tillhört Axels mormorsmors far, Gustaf Mauritz Armfelt (1757–1814). Gungstolen däremot hör till de modernaste möblerna i rummet och var en gåva från Axel till Hedvig på hennes 60-årsdag 1934. Den är köpt i Helsingfors. Kristallkronan är empire, från början av 1800-talet och den ärvde Axel av en av sina många morbröder, Rabbe Wrede (1853–1927).