Glaspalatstorget och de omgivande byggnaderna är en unik ensemble som representerar tre århundraden av historia, kultur och arkitektur i stadsdelen Kampen i Helsingfors, mitt i hjärtat av stadens centrum. I dag är området känt som Glaspalatskvarteret. 

Proviantbyggnaden i Åbo kasern (1833) – Kulturkasernen 

Det äldsta historiska skiktet på Glaspalatstorget utgörs av den stenbyggnad som byggdes på 1830-talet vid torgets västra kant och som var en del av ett stort militärt komplex. Området kallades Åbo kasern, eftersom det låg längs vägen som ledde till Åbo. De andra kasernbyggnaderna förstördes under striderna i inbördeskriget 1918, och endast den ursprungliga proviantbyggnaden stod kvar. Arkitektoniskt representerar byggnaden empirestil som blev vanlig i stadsbyggandet i början av 1800-talet.

År 1934 överfördes kasernområdet och dess byggnader från staten till Helsingfors stad. Proviantbyggnaden renoverades och från 1935 till 2005 fungerade den som busstation. När Kampens handelscentrum färdigställdes, flyttade stationen till en underjordisk terminal inom centret. Kasernbyggnaden användes därefter för olika ändamål. Byggnaden genomgick en totalrenovering mellan 2021 och 2023. Under renoveringen tillkom ett annex mot Narinkatorget (intill handelscentret) med en glaspaviljong med terrasser på övre plan och en scen mot Glaspalatstorget. Tre underjordiska biografsalonger grävdes också ut. Den restaurerade proviantbyggnaden återinvigdes i november 2023 som Kulturkasernen, ett kultur- och evenemangscenter.

Glaspalatset (1936)

Samtidigt som busstationen började sin verksamhet i den tidigare proviantbyggnaden, började också historien om det nu ikoniska Glaspalatset. Mejeriexportören Valio och Centrallaget för Handelslagen i Finland SOK uppförde en tvåvånings affärsbyggnad på en tomt som staden arrenderade mittemot busstationen. Den ritades av arkitektstuderande Niilo Kokko, Viljo Revell och Heimo Riihimäki.

Glaspalatset, som representerar tidig modernism eller funktionalism, stod färdig i början av 1936. Här fanns ett café, en glassbar och över tjugo specialbutiker som betjänade bussresenärer och stadsbor. På andra våningen fanns Helsingfors Andelslags stora restaurang och Helsingfors då modernaste biograf Bio Rex. Byggandet av Glaspalatset var också kopplat till Helsingfors ambitioner att stå värd för sommar-OS 1940: målet var att erbjuda internationella besökare högkvalitativa tjänster i ett modernt och imponerande köp- och nöjescenter. På grund av kriget kunde Helsingfors dock inte stå värd för OS 1940.  Sommarspelen hölls slutligen i Helsingfors 1952.

Glaspalatset fick sitt namn från de stora glasytor som fick byggnaden att framstå som lätt och ljus. Den moderna stadsbilden kompletterades av färgglada fönstermarkiser och neonskyltar designade av arkitekterna själva. Inredningen har tagits fram i samarbete med kända formgivare och konstnärer, bland andra ljusdesignern Paavo Tynell och dekorationsmålaren Eino Kauria.

Glaspalatset var ursprungligen tänkt som en tillfällig struktur och riskerade att rivas på 1970-talet: den värdefulla tomten i stadens centrum skulle användas för mer intensivt bruk. Så småningom erkändes byggnadens arkitektoniska betydelse, och 1991 utsågs den till skyddsobjekt i stadens generalplan, inklusive dess fasader och viktiga inre utrymmen. Mellan 1996 och 1998 renoverades Glaspalatset grundligt och restaurerades för att nära återspegla dess funktionalistiska utseende från 1936. Efter renoveringen blev det hem för ett film- och mediecenter som etablerades som ett gemensamt projekt mellan offentliga och privata enheter.

Amos Rex (2018)

Under 2010-talet inleddes ett nytt kapitel i Glaspalatsets historia då konstmuseet Amos Rex byggdes vid den funktionalistiska pärlan. Projektet baserade sig på den finlandssvenske affärsmannen Amos Anderson och hans livsverk som fördes vidare av Föreningen Konstsamfundet han grundade 1940. Amos Andersons konstmuseum, som hade varit verksamt i över 50 år på den närbelägna Georgsgatan, behövde moderna lokaler. Arkitektbyrån JKMM fick i uppdrag att utforma det nya museet.

Amos Rex öppnade i slutet av augusti 2018. Arkitekturen blandar 1930-talets funktionalism i Glaspalatset med modern design från 2000-talet. Vissa museifunktioner placerades i själva Glaspalatset, medan utställningsutrymmena byggdes under jord i en ny tillbyggnad. De kullar som reser sig från Glaspalatstorget bildar taket på det underjordiska museet och skapar en ny typ av öppet, offentligt stadsrum. Museets landmärke är den ikoniska Glaspalats-skorstenen. Museets namn kombinerar förnamnet på Konstsamfundets grundare, Amos Anderson, med den andra delen av namnet på den legendariska biografen Bio Rex.

Fastigheterna som omger Glaspalatstorget ägs av Glaspalatskvarteret Ab som är ett dotterbolag till Föreningen Konstsamfundet. I dag är området känt som Glaspalatskvarteret.