När Tarmo färdigställdes 1907 var den den tredje isbrytaren i Storhertigdömet Finland. Isbrytarnas främsta uppgift var att upprätthålla en rutt till våra vinterhamnar Hangö och Åbo samt att förlänga seglationssäsongerna i hamnarna i Helsingfors, Kotka, Talludden, Raumo och Vasa. Isbrytarna hjälpte också fartyg i nöd.

Tarmo var den starkaste och mest kraftfulla isbrytaren i Finland vid denna tid och kunde bryta fast is med en tjocklek på upp till 80 cm. En frontskruv gjorde det lättare att röra sig i isen. I svårare isförhållanden tog sig fartyget fram genom att ramma sig igenom isen. Tarmo hade en hastighet på 13 knop i öppet vatten.

Under första världskriget tjänstgjorde Tarmo i den ryska flottan och assisterade örlogsfartyg och militära transporter. När Finland blev självständigt 1917 och inbördeskriget bröt ut i januari 1918 befann sig fartyget fortfarande under rysk kontroll i Helsingfors. På order av senatens ordförande P.E. Svinhufvud togs Tarmo till fånga av självständighetsaktivister. Under vinter- och fortsättningskriget beväpnades isbrytarna för att användas av försvarsmakten.

Kontrollera öppettiderna från: www.merikeskusvellamo.fi